Kvinnligt håravfall

Kvinnligt håravfall skiljer sig mycket från manligt håravfall, både till utseende och bakomliggande orsaker till problemet. För män är ärftlighet det främsta skälet till håravfall medan situationen är mycket mer komplex för kvinnor. Kvinnligt håravfall handlar ofta om en kombination av olika orsaker.

Reda ut orsaken – lösa problemet

Vi på Nordic Hair Clinic behandlar de allra flesta typer av kvinnligt håravfall och har under våra verksamma år sett många olika problem. I de allra flesta fall finns en lämplig lösning och en god chans att få håret tillbaka.

Störningar i sköldkörteln eller järnbrist är två saker som är mycket vanligt i samband med kvinnligt håravfall. Detta måste uteslutas eller behandlas innan det går att bromsa håravfallet och åtgärda problemet. Hormonella rubbningar har också stor inverkan på hårets kvalitet. Även fysisk och psykisk stress påverkar kvinnors hår mer än mäns och är således ytterligare en orsak att ta i beaktning.

Under konsultationen reder vi ut vad som orsakat håravfallet och kommer sedan fram till den bästa lösningen för just ditt problem. Nordic Hair Clinic kan erbjuda dig som patient att få dina järnvärden samt sköldkörtel kontrollerade. Denna tjänst utförs enkelt på våra kliniker och svar kommer inom två veckor. Du kan beställa detta test i samband med konsultation. Testet kostar 900kr.

Sköldkörteln – stor inverkan på hår och hud

Sköldkörteln är en liten körtel och sitter på strupens framsida. Det är en av kroppens viktigaste körtlar och har stor inverkan på kroppens allmäntillstånd och däribland kvaliteten på hår och hud.

Genom produktion av hormonerna T-3 och T-4 styr sköldkörteln ämnesomsättning och kaloriförbränning, kroppstemperatur och puls.

Problem med sköldkörteln drabbar kvinnor betydligt oftare än män.

Hypotyreos – underaktivitet i sköldkörteln

Hypotyreos innebär att kroppen producerar för lite av hormonerna T-3 och T-4. Den vanligaste orsaken i västvärlden till underaktivitet är att en attack från kroppens egna immunförsvar orsakat en inflammation som slagit ut körteln och skadat produktionen av hormon.

Det innebär att hypotyreos oftast är en autoimmun sjukdom och som med de flesta autoimmuna sjukdomar vet man inte exakt varför de uppkommer. Troligen ärvs anlaget för sjukdomen, vilken sedan utlöses till följd av en kombination av faktorer.

Symptom

Vid hypotyreos sänker kroppen tempot och går på lågvarv. Metabolismen saktar av och vanliga symtom är viktökning, torr hud, torrt hår och att man fryser lättare. Även trötthet och depressioner är vanliga.

Behandling

Sjukdomen är relativt lätt att kontrollera och behandlas oftast med en medicin vid namn Levaxin. Preparatet innehåller konstgjort sköldkörtelhormon vilket gör att balansen återställs och kroppen kan fungera normalt.

Det kan ta upp till några månader innan den exakta dosen reglerats. Läkemedlet tas livet ut men ger optimal ämnesomsättning.

Hypertyreos – överaktivitet i sköldkörteln

Hypertyreos innebär en ökad produktion av hormonerna T-3 och T-4. Överaktivitet i sköldkörteln är ovanligare än underaktivitet, men lika allvarligt när det inträffar.

Symptom

Vid Hypertyreos höjer kroppen tempot och går på högvarv. Metabolismen ökar och vanliga symptom är viktnedgång hjärtklappning, darrningar och ökad värme.

Behandling

Överproduktion kan behandlas med mediciner, genom operation eller strålning. Det finns tre olika sätt att genom läkemedel behandla en överaktiv sköldkörtel.

Den första metoden är att endast medicinera effekterna och symptomen av överproduktionen genom så kallade betablockerare.

Den andra metoden går ut på att slå ut kroppens egna hormontillverkning med tyreostatika, tiamazol eller propyltiouracil och sedan medicinera med Levaxin för att höja produktionen till en normal nivå.

Den tredje metoden är att ta en mindre dos cytostika och genom att prova själv komma fram till en lagom produktion av hormon. Detta kan ta längre tid men fungerar väl när man hittat rätt dos.

 

 

ludwigskalan

 

 

hemoglobin-jarn

Järnbrist ger håravfall

Järn spelar en avgörande roll vid bildandet av blodets röda blodkroppar och dess hemoglobin.

En vuxen människa har 4-6 gram järn i kroppen och av detta ingår cirka 65-75 procent i blodets hemoglobin. Hemoglobinet har till uppgift att transportera syre från lungorna ut till alla kroppens celler.

Utöver förekomst i hemoglobinet förekommer även järn lagrat i andra organ, däribland muskler, lever, mjälte, njurar, benmärg med flera.

Järnbrist är en av de vanligaste näringsbristerna i Sverige, framförallt hos kvinnor. Underökningar i Sverige visar att så många som en tredjedel av alla svenska kvinnor under 50 år, och hälften av alla tonårstjejer lider av mer eller mindre järnbrist.

Järnbrist uppstår då tillförseln av järn via kosten inte motsvarar kroppens behov. Alternativt att det föreligger ökade förluster av järn, exempelvis i samband med blödningar. Då kroppen får för lite järn kommer den prioritera att hålla blodet friskt.

Det betyder att det järn vi har lagrat i kroppens depåer kommer att användas för att tillgodose blodet med röda blodkroppar och hemoglobin. Därför kommer inte järnbrist att visa sig vid mätning av hemoglobinvärdet förrän kroppens depåer är tömda. Det är först då blodet drabbas och då är järnbristen långt gången.

Symptom på järnbrist

Förutom håravfall leder för låga järnvärden till en brist på energi och att man blir trött väldigt lätt.

Även yrsel, öronsus och huvudvärk är vanliga symptom. Hyn blir ofta mycket blek och naglarna blir tunna, sköra och platta.

Ökat behov

Järnbrist kan även uppstå då kroppen utsätts för fysiska påfrestningar såsom vid hård fysisk träning och graviditet.

Vid hård fysisk träning är tillförseln av syre till muskulaturen betydligt högre än vid vila. Ett ökat behov av syre medför ett större behov av röda blodkroppar och hemoglobin som kan transportera syret till muskelcellerna.

Kvinnor och tonåringar är mest utsatta för järnbrist av alla idrottsutövare.
 Graviditet är också en påfrestning för kroppen då mängden av kvinnans blod fördubblas, varpå det gäller att hålla koll på järnvärdet.

Järn i kosten

Järnbrist i form av otillräckliga mängder järn från kosten är i Sverige relativt ovanligt. Men eftersom att den främsta källan till järn är kött bör vegetarianer och veganer ha extra koll på tillförseln av järn.

Järn förekommer även i en del grönsaker och rotfrukter, men då det inte är blodbundet är detta järn svårare för kroppen att tillgodogöra sig.

stress

Stress

Kraftig stress leder ofta till ökat håravfall och många gånger drabbar det kvinnor oftare än män. I de allra flesta fall återkommer hårväxten efter det att stressen försvunnit.

Det går ofta några veckor från det att stressen påverkat kroppen tills det att håret lossnar. Många upplever därför att håravfallet blivit kraftigt precis när de började känna sig bättre, vilket är en naturlig reaktion.

Vid stress lämnar hårstråna växtfasen (anagen fas) för att gå in i ett tillstånd av vila (telogen fas). Då de varat i detta tillstånd under 6-10 veckor lämnar de vilofasen och ramlar av. Denna process kallas ”telogent effluvium” eller ”telogent håravfall”.