Peter vid sin skäggtransplantation

Jag har burit med mig tankar om mitt skägg sedan i tonårsåldern. Jag brukar alltid vara renrakad så den dåliga skäggväxten har aldrig varit ett problem. Samtidigt som jag var okej med att vara renrakad, så fanns det en viss känsla av begränsning eftersom man visste hur det såg ut när man lät det växa. Nu under de senaste åren när den här “skäggtrenden” tagit fart så började jag tänka på det mer eftersom jag gärna ville spara ut till ett snygg skägg – men det gick inte. Jag är väldigt offentlig i många sammanhang, t.ex. spelningar eller på TV, så man vill liksom känna sig fin och ha en bra självkänsla.

Jag har hakat upp mig på det här med skägg de senaste året ungefär, och det hela började väl när jag såg ett inslag om just skäggtransplantation. Tidigare hade man hört talas om FUT metoden som lämnar ärr och så, men den här nya FUE metoden var något helt annat, mycket skonsammare, så jag började läsa på. Man kan säga att jag grottade ner mig ganska så ordentligt, kollade på YouTube klipp, och läste det mesta jag kunde hitta. Nu hade jag beslutat mig för att göra det.

När jag vaknade på dagen för min skäggtransplantation så kände jag mig förvånansvärt bra och lugn. Jag har trots allt grunnat på det här i många år, gjort mycket research och var förberedd. Kändes väldigt lugnt och omhändertagen när jag kom dit, liksom en avslappnande atmosfär redan i väntrummet. Det var kul och spännande att komma igång och rita ut linjer för mitt nya skägg. Båda sköterskorna var jätteduktiga och fick även bra feedback och support av en kille från personalen.

När vi väl satte igång med ingreppet så började vi med lokalbedövning, som tog snabbare än vad jag förväntat mig. Jag fick bedövning i ett ganska stort område i mitt ansikte så det tog klart någon minut innan sticken slutade kännas. Överlag var de väldigt lyhörda och snabba med att komplettera med bedövning under hela behandlingen, minsta lilla man märkte av så åtgärdade de det direkt. Tack vare det så var själva transplantationen helt smärtfri. En annan grej jag kommer ihåg var adrenalinsprutan man fick, det var lite spännande men känns samtidigt lite konstigt att ligga still men känns som man precis sprungit i 20 sekunder.

Det hela tog väl runt runt 6h så det var ett långt ingrepp. Det är klar det är tufft att ligga där så länge men de gick ändå väldigt bra. De var väldigt hjälpsamma om man ville stå upp, dricka juice, eller gå på toa och fick även lite mat.

Nu när jag är klar så känner jag en enorm lättnad. Man är lite medtagen och trött, jag satt och vilade en stund och drack lite mer juice, efter det kände jag mig förvånansvärt okej. Nu blir det några små jobbiga närmsta dagar men jag ser fram emot att se min utveckling.

Boka en gratis konsultation

På konsultationen diskuterar vi de bästa lösningarna för dig, helt kostnadsfritt.